Uppdatering från senaste veckan

Godmorgon! 

Det var ett tag sen jag skrev här men jag har inte haft så mycket att skriva. 

Det har mest varit dagar som gått till att försöka landa. 
Jag var hos företagshälsovården förra veckan och det bekräftade min känsla att jag behöver fortsätta att gå och prata med någon. Var väldigt skönt och jag hade nog kunnat sitta och babbla där halva dagen om hon inte stoppat mig. 

(null)


Tyvärr så blev Alma sen sjuk på tisdagen och hon fick vara hemma hela veckan. Dagarna fick gå till vabb och lite städning mellan varven.  Och i helgen var mina föräldrar, min syster och hennes dotter här. Så dagarna har gått fort. 
Däremellan har det varit några läkarmöten och besök på sjukhuset. 

Min man är kvar på sjukhuset, iallafall denna veckan ut och en bit in i nästa. I och med att han får ECT vill dem behålla honom. Även om han mår bättre nu så pendlar det lite och det är bättre han får mer tid på sig att komma tillbaka innan han kommer hem. 

(null)

Och så jag, jag är hemma och snyter mig och hostar ikapp. När jag vaknade i fredags så kände jag lite i halsen men sen under dagen och på eftermiddagen blev det värre. Ont överallt, sån frossa, förkyld. Ja usch, helgen kändes inte så bra som den hade gjort om jag var frisk. Så sen i söndags har jag bara legat i soffan, varvat med sängen i stort sett. 

Stor ledsen gubbe på de. Den här sjukskrivningen som jag har skulle ju inte innebära sjuk på sjukskrivningen. Jag skulle ju hitta lite balans och hinna ta hand om mig själv. Men det är bara att hoppas att det känns bättre här i slutet av veckan. Så jag orkar få upp lite advent och mys iaf och sen hitta på lite saker nästa vecka. 

Det var en liten uppdatering de. 

Hoppas ni mår bra och har ett fint avslut på November! 

Kram Mikaela 
Allmänt, Familj, Inredning, Livet | | En kommentar |

Skönt att få släppa garden och andas lite

Jag är hemma. 

Jag har fått inse att jag inte mår bra. Kroppen börjar säga ifrån. Det tog några veckor för mig att känna de och innan tanken slog mig att jag måste nog pausa. Jag orkar inte allt längre. Jag måste göra det viktigaste. Ta hand om mig själv så jag orkar ta hand om min familj. Finnas för Alma och min man. Jag har accepterat det. Jag stannar hemma från jobbet ett tag.  Ändå kan jag inte låta bli att ha skuldkänslor.  

(null)



Jag trodde jag skulle klara av tempot framöver också. Det har känts ok innan. Det har varit så jobbigt men jag har ändå känt att jag har kontroll. Min man har varit mycket sjuk sen april 2014. Det har varit en berg och dalbana och det har bara varit att hänga med för att inte trilla av. Det har fungerat bra eller bra och bra men kontrollerbart iallafall. Det har varit platta fall och så upp igen. Jag har accepterat de och kört på igen. 

Men nu måste jag bromsa. Hjärtat slår. Huvudet snurrar. Yrsel kommer och går. Svettningar. Frusen. Koncentrationen är inte på topp. Irriterad. Så dåligt tålamod. Andningen sitter i halsen. 

Allt kommer nog ikapp helt enkelt. Jag vill hitta en förklaring på att kroppen säger ifrån just nu. Varför reagerar jag så här?  

Men jag har fått inse att jag måste bromsa. Inte gasa längre som jag gjort en tid. Känns som luften börjat pysa ur ordentligt och stannar jag inte nu medan jag kan då är risken stor att jag får punktering och inte kommer någonstans. 

Det är jag rädd för. Att vakna upp och känna att det är stopp. Det går inte. 
Sånt händer ju. Men antagligen inte mig, sånt händer väl bara andra. 

(null)


Min man är fortfarande på sjukhuset. Men det känns ändå bra. Dem har justerat medicin, han får ECT behandling och depressionen har börjat vända. Han kan inte vara någon annanstans när han blir så pass deprimerad. Vården är de enda som kan hjälpa honom då. 

Ovanpå allt finns sorgen! Att min man har bipolär sjukdom och aldrig kommer bli helt fri från den. Jag hoppas så innerligt att det ska bli stabilare och den här berg och dalbanan kan stänga ner för service eller nåt. Att medicinen ska plana ut dem här loparna som kommer helt plötsligt. 

Det är jobbigt helt enkelt att inse att man inte räckte till men också skönt att få släppa garden lite och bara andas. 

Tack för du läste. 
"Alla kämpar med något, något som du inte har en aning om".

Kram Mikaela 











Allmänt, Bipolär, Familj, Livet | #psykisksjukdom #bipolär #anhörig #djävulsdansen | | 7 kommentarer |

Vardagens ekorrhjul

Tisdag idag. Helgen gick alldeles för snabbt och måndagen bara försvann. 

(null)

Kollage från förra veckans bilder som jag delat på min instagram. 👆🏻

När jag hämtat hem lilla loppan från förskolan och hunden från sitt dagis var det inte mycket kvar av dagen igår. 

Vi tog kvällsmat i soffan framför Bolibompa och myste en stund innan Alma skulle sova. När hon somnat plockade jag undan lite innan jag landade i soffan med några magazine, en kopp te och fika. När jag var ute med Benji 🐶 så tände jag lyktan också. ✨✨

(null)


(null)


(null)


Detta ekorrhjul till vardag. Jobba, hämta, laga mat, fixa, dona och i säng. 

Jag är väl just nu inne i en sämre period av flera anledningar såklart men överlag är ju vardagen tråkig. Annars tycker jag att hinna vara ute innan middag, inte krångla till middagen, lite eget mys på kvällen, läsa tidningar, kolla serier och ibland göra något annat. Pyssla med blommor eller måla eller så är att mysa till vardagen. På sommarhalvåret är det en annan sak, då är vi ute mer, grillar osv. 

Varje vardag ska även djuren tas om hand och bara det är iförsig en vardagslyx. ☺️🐑🐶💛

Hur gör ni för att få vardagen härlig? 

Ha en fin tisdag nu! 😊 

Kram Mikaela 


Allmänt, Familj, Gården, Inredning, Livet | | Kommentera |
Upp